Sista sommarbilden och Un grand première!

Förra veckan, den 22 september kl 16.21 inföll höstdagjämningen 2016. Och nu, drygt en vecka senare, ser det faktiskt ut som om den ändlösa och segt utdragna sommaren 2016 förhoppningsvis börjar lida mot sitt slut och det verkligen blir höst.

Således kan man äntligen börja ana ljuset i tunnelns slut och då i form av behagligt höstmörker.

(Höstdagjämningen innebär att dag och natt är lika långa över hela jordklotet)

Och höstens ankomst inleder jag med att ha Un grand première för min nya bildsida här på bloggen. Jag vet faktiskt inte vilken gång i ordningen det har varit Un grand première för nya, om än något tveksamma, bildsidor här på bloggen.

Men nu ser det, åtminstone tekniskt sett, faktiskt ganska lovande ut även om bildsidan förmodligen inte är helt hundra såhär i inledningsstadiet.

Först ut blir en bild jag gjorde i ett s k CAD-program (3d-program) där jag "modellerat" träd, gräs, blad  och allt vad det nu är för något 3-dimensionellt  i datamaskinen. Vilken därefter förvandlats till en vanlig 2-dimensionell bild (som till exempel går att skriva ut eller trycka).

Klicka på delförstoringen ovanför eller på länken här så öppnas hela bilden i nytt fönster.

Förgrunden, samt mitten (det ljusa partiet) gjorde jag i CAD-programmet. Bakgrunden (det mörka partiet t v längst bak) är ett foto jag tog en eftermiddag förra veckan i Slottsskogen (som är en stor park med naturområde i Göteborg). Därefter har jag lagt ihop det hela i ett bildbehandlingsprogram.

Bakgrundsbilden från Slottsskogen råkade bli det sista sommarfotografiet jag tog sommaren 2016. Därav titeln på detta inlägget.

Tall Ships Regatta 2016

Förra helgen var det många evenemang i Göteborg varav Tall Ships Regatta 2016 i Frihamnen var det största. 

Detta evenemang anordnades med anledning av en veckolång havskappsegling ute på Nordsjön med start i Blyth, England och mål i Göteborg i fredags. Ett 20-tal segelskepp av varierande storlek deltog i kappseglingen. 

Blyth är en mindre hamnstad belägen ca 10 km norr om Newcastle upon Tyne (nordöstra England). 

Här följer ett antal bilder jag tog i söndags-måndags ute bland allt folk och alla skepp vid Tall Ships Regatta 2016 i Frihamnen:

Ovanför: Den svenska Marinens skolfartyg HMS Gladan t h.

Evenemanget blev en stor publiksuccé och man räknar med att det var mer än 80.000 besökare i lördags och söndags.

Evenemang av den här typen i Göteborg (hamnfester med skepp- och sjöfartsanknytning) är alltid avslappnande och har oftast karaktären av folkfest. Närheten till havet och Älven gör att det brukar bli en speciell och lättsam stämning.

Många fritidsbåtar besökte även Frihamnen och Tall Ships Regatta 2016 samtliga fyra evenemangsdagar.

Mycket bra - inte minst med tanke på värmen: På flera platser inom området anvisades med tydlig skyltning var det fanns kranar med vanligt kranvatten (som ju i Sverige är drickbart).

Mindre bra var att det var svårt att hitta skugga. Trots blåsandet så märktes tydligt att många tyckte att det var väldigt varmt. Det hade varit enkelt enkelt att sätta upp solskydd lite här och där av typen partytält eller liknande. Fungerar även utmärkt som regnskydd.

Ryska the Shtandart

Populärast, mest fotograferad och i förhållande till sin storlek det mest besökta skeppet under Tall Ships Regatta 2016 i Göteborg var med stor sannolikhet den här ryskan som heter Shtandart. 

Hon är en identisk replika av en fregatt vilken byggdes 1703 efter en beställning av Rysslands tsar Peter 1 (eller Pjotr Aleksejevitj Romanov som var tsarens fullständiga namn).

Jag är egentligen inte så där speciellt intresserad av moderna skolskepp och kappseglingar etc. Däremot av, ångfartyg, segelskepp, sjöfart i allmänhet och inte minst som i detta fallet just fartygsreplikor. Så även för mig blev Shtandart en klar favorit. 

En fartygsreplika är en (oftast nybyggd) kopia av ett fartyg som avses efterlikna originalet så långt som möjligt.

Ett bra exempel på en svensk fartygsreplika är Ostindiefararen Götheborg.

Anledningen till bygget av Shtandart var att Ryssland upprustade för att försöka göra något åt Sveriges i stort sett totala dominans över Östersjön under den svenska stormaktstiden 1611 - 1718.

Bygget av Shtandart genomfördes på rekordtid: Kölsträckningen (byggstarten) ägde rum den 24 april 1703 på varvet i Olonets (som ligger vid östra sidan av Ladogasjön) och hon var färdigbyggd fem månader senare, den 22 augusti 1703.

Tsar Peter I, eller Peter den Store som han kallades, vär själv kunnig i skeppsbyggnad vilket han bl a hade studerat i Holland 1697–98. Han visste dessutom hur man förde och hanterade ett segelskepp.

Under Shtandart's jungfrutur den 8 September 1703 mellan varvet och blivande hemmahamnen St Petersburg (dvs tvärsöver Ladoga) var således Peter den Store själv kapten/befälhavare på Shtandart. 

Men för säkerhets skull befälhavare under pseudonymen Peter Mihajlov; Man visste ju kanske inte vad som kunde hända med rekordbygget under jungfruturen (som dock avlöpte problemfritt).

Ibland var det det så mycket evenemangsbesökare samtidigt ombord på Shtandart att hon ett tag såg ut som om hon skulle kantra! 

(Nejdå - Shtandart har mer än tillräckligt med barlast för att klara anstormningen plus mycket, mycket mer om det skulle knipa.)

Shtandart var (och är) ungefär en aning större än hälften så stor som Ostindiefararen Götheborg:

Hon besökte för övrigt Göteborg även år 2013.

Bredd: 6.9 m (23 ft)

Höjd: 33 m (108 ft) inkl. stormasten

Djupgående: 3.3 m (11 ft)

Segelyta: 620 m2 (6,700 sq ft) på tre master

Bestyckning: 24 kanoner (efter år 1710 utökat till 28 kanoner)

Egentligen hade kanske tsar Peter 1 inte behövt bygga Shtandart. 

I och med slaget vid Poltava 1709 fick den svenska stormaktstiden ett abrupt slut och Shtandart kunde därför tas ur tjänst redan 1711.

Shtandart höggs upp (skrotades) 1727.

=============================

Avslutningen av Tall Ships Regatta 2016 avfirades på måndagskvällen den 5 september med ett stort fyrverkeri (bild GP).

Sommaren 2016

Sommaren 2016 börjar lida mot sitt slut. Och för Europas del blev den helt annorlunda och ganska kaotisk jämfört med vad vi är vana vid. Det hela började i juni då Storbritannien röstade ja till att lämna EU (Brexit). Och satte därmed hela EU-imperiet i gungning.

Bilden ovanför är Time Magazines mycket träffsäkra omslag från den 11 juli 2016 och situationen i europa kan knappast beskrivas på ett bättre sätt än som på bilden.

Nästa land som eventuellt kommer att folkomrösta om att lämna EU kan enligt uppgift mycket väl bli Österrike.

Austria (Österrike på engelska); Austrexit nästa då, kanske?

Som en flodvåg sköljer den arabiska terrorn allt oftare nuförtiden in över Europa. Och sommaren 2016 utgjorde inget undantag - snarare tvärtom.

Efter vansinnesdådet i Nice på Frankrikes nationaldag 14 juli har främst Tyskland, Belgien och Frankrike drabbats av en rad terrorattacker:

Här följer ett slags sammandrag från den senaste månadens terrorattacker viket enligt många politiker, journalister och intellektuella fortsättningsvis skall anses vara ett slags normaltillstånd i det nya Europa:

18 juli: Ett så kallat "ensamkommande barn", den 17-årige IS-terroristen Muhammad Riyad från Afghanistan, attackerade med yxa passagerare på ett tåg i Bayern, Tyskland. Han kallade sig "a soldier of the caliphate" och skadade 18 personer, varav 3 allvarligt, innan han sköts till döds av polis.

22 juli: 18-årige Ali Sonboly dödade nio och skadade sexton varav tre alvarligt vid ett köpcenter i centala München, Tyskland, innan han begick självmord. Så gott som samtliga offer var barn eller ungdomar.

Gärningsmannen, Ali Sonboly, var en tysk-iranier (ev. med turkisk anknytning) som, enligt uppgifter från tysk säkerhetspolis, var högerextremist och rasist som hatade araber och turkiska medborgare. Han skall även ha känt samhörighet med Adolf Hitler.

Hela utredningen är mörkad och har med stor sannolikhet andra kopplingar än vad som påstås ovanför.

24 juli:  En 21-årig syrisk asylsökare mördade gravid kvinna samt skadade två vid en macheteattack i Reutlingen, södra Tyskland. Terroristen kunde gripas av polis efter att blivit påkörd av bilist.

24 juli: En 27-årig asylsökare från Syrien, araben Mohammad Daleel, svor trohet till IS innan han sprängde sig själv till döds samt skadade 15 personer, varav fyra allvarligt, utanför en musikfestival i Ansbach nära Nürnberg.

26 juli: I sammband med ett gisslandrama i franska Saint-Étienne-du-Rouvrays kyrka fick en präst halsen avskuren av två terrorister, Adel Kermiche och Abdel Malik Petitjean, vilka båda bekänt sig till Islamiska staten (IS). Bägge var sedan tidigare kända av fransk polis. Efter den ohyggliga avrättning utförde den ena araben någon form av makaber "predikan" från predikstolen,

27 juli:  Ca 400 poliser genomförde stor razzia i staden Hildesheim inte långt från Hannover. Tillslag gjordes i moskéer och åtta lägenheter. Razzian påstås ha samband med utredningen av Ali Sonbolys attack (se ovan) utanför ett köpcenter i München veckan innan.

1 augusti: Frankrikes inrikesminister Bernard Cazeneuve uppger att han under de senaste månaderna stängt ett 20-tal moskéer och bönelokaler i landet. Detta eftersom de har predikat vad han kallar "radikal islam".

3 augusti: 19-årig somalier utförde knivattacker mot flanörer och förbipasserande vid Russell Square i London. En kvinna i 60-årsåldern mördades och fem andra skadades.

Svensk media benämnde den somaliske terroristen som "norrman" innan man efter påtryckningar ändrade benämningen till "somalier med norskt medborgarskap".

6 augusti: Två belgiska poliser skadades när en arab från Algeriet anföll dem med en machete nära polisstationen i centrala Charleroi. En av poliserna fick djupa skärsår i ansiktet och hennes kollega kom undan med lindrigare skador.

Terroristen skrek "Allahu Akhbar" på arabiska innan han sköts av en tredje polis och senare avled.
Terrornätverket IS tar på sig ansvaret för attacken.

9 augusti: En 24-årig asylsökande från Syrien greps i Tyskland  Mannen misstänks för att ha planerat att angripa starten av Bundesliga (fotboll) senare i augusti.

10 augusti: Polisen i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen har genomfört flera razzior i moskéer och lägenhetermot misstänkta islamistiska hatpredikanter.

17 augusti: På sätt och vis en europeisk angelägenhet med tanke på turismen: 15 gripna efter drygt dussintalet muslimska terrordåd i Thailand under ca ett dygn.

17 augusti: Tysk polis grep arabisk man vilken misstänks ha planerat attack med spikbomb mot Stadsfestivalen i staden Eisenhuettenstadt 26 - 28 augusti. Sprängämnen och islamistiskt propagandamaterial hittades i arabens bostad.

19 augusti: En judisk rabbin i franska Strasbourg blev mitt på dagen knivhuggen på öppen gata av "Allahu akbar"-vrålande arab.

Lök på laxen

Mitt i alltihopa denna sommar gjorde turkisk militär ett misslyckat kuppförsök mot president Erdogan natten mellan den 15 och 16 juli.

Med facit i hand drygt en månad efter kuppförsöket har Erdogan uppvisat en hel del motbjudande tendenser och en attityd som fått alltfler att komma till insikt om att det absolut bästa hade varit om militärkuppen den 15 juli hade lyckats.

Thorbjörn Fälldin avliden

Thorbjörn Fälldin oktober 1981, flankerad av Ola Ullsten (tv) och ÖB Lennart Ljung (th)

Den förre centerpartiledaren och tidigare statsministern Thorbjörn Fälldin avled i sitt hem i Ramvik på lördagskvällen. 

Han var för ovanlighetens skull en riktig statsminister och patriot till skillnad från den samling kollaboratörer och femtekolonnare vilka olyckligtvis allt för ofta samt av och till innehaft och f n innehar statsministerämbetet.

Thorbjörn Fälldin betraktades av många som en landsfader. Han var fosterlandsvän samt pionjär inom t ex miljöpolitik, jordnära och ställde bl a upp för den svenska landsbygden.

Och vi är många som minns Thorbjörn Fälldins telefonsamtal klockan 09.54 på morgonen den 28 oktober 1981 till Sveriges ÖB Lennart Ljung och uppmaningen till densamme att med alla till buds stående medel hålla gränsen (Gåsefjärden). 

Thorbjörn Fälldin blev 90 år gammal. Vila i frid!

14 juli 2016

Så var det återigen dags för det som benämns vara Fredens och Kärlekens religion, dvs islam, att åter visa sitt rätta ansikte genom att utföra en makaber terrorattack bland franska nationaldagsfirare på kvällen den 14 juli Nice.

Attacken var för övrigt den tredje tyngre attacken på drygt åtta månader inom EU. Och tioende större under en period av 18 månader.

Muslimen Mohamed Lahouaiej Bouhlel utförde den makraba islamistiska attacken genom att med en lastbil systematiskt meja ner nationaldagsfirare på strandpromenaden i Nice.

Totalt dödades 84, varav 10 barn, i vansinnesdådet. Och fortfarande, en vecka efter dådet, vårdas ca 200 svårt skadade, varav 50 barn, på sjukhus.

En s k selfie (självporträtt) av araben Mohamed Lahouaiej Bouhlel poserande framför lastbilen några timmar innan han kallblodigt mördar 84 nationaldagsfirare i Nice.

Manuel Valls

Efter en minnesceremoni i Nice med tyst minut i måndags blev Frankrikes premiärminister Manuel Valls utbuad. Detta då Valls budskap efter terrorattacken var att fransmän idag helt enkelt får lära sig att leva med terrorism.

Ett otroligt osmakligt och okänsligt uttalande med tanke på den rådande situationen i Frankrike.

Den franska regeringens åtgärder mot terrorism i allmänhet och polisens beredskap på nationaldagen (i Nice) i synnerhet har alltmer börjat ifrågasättas och kommer för övrigt att utredas.

Även i sverige börjar det höjas röster från t ex politiker, journalister, tyckare och s k intellektuella etc om att även vi i sverige skall vänja oss vid att acceptera muslimsk terror som en del av den nya svenska och europeiska vardagen. 

Ett exempel på en något förvånande rubrik och inlägg i Svenska Dagbladet nyligen:

Glad (och historisk) midsommar!

Och Midsommaren 2016 blev historisk då det samma dag gick en chockvåg över världen efter det att resultatet av brittiska Brexit-valet blev klart tidigt på morgonen den 24 juni.

Jag blev på sätt och vis själv förvånad över att lämna-sidan vann valet. Och då med så bred marginal som 4 % vilket det faktiskt blev trots förvånansvärt massiv skrämselpropaganda från bl a brittisk media och näringsliv dagarna innan valet.

Massinvandring till Europa samt fri (social och arbetskrafts) rörlighet över EUs inre gränser är huvudorsakerna till att Storbritannien lämnar EU. 

Även bl a förtroendekris, en sedan 2008 ovanligt segdragen lågkonjunktur i västeuropa samt misstro mot valutaunionen är några andra faktorer. 

Brexit

Som så många andra hoppas även jag att Storbritannien röstar JA för att lämna EU.

EU idag, år 2016, är något annat än alla visioner och fagra löften som tidigare fått Europas olika befolkningar att rösta för ett EU-medlemsskap.

Är en union så bräcklig att utomeuropeiska företeelser i form av till exempel flyktingsituationer i främmande världsdelar (som delar av Afrika samt Mellanöstern) har fått hela det europeiska fundamentet att skaka ordentligt i sina grundvalar betyder ju detta att Europa har väldigt stora problem framför sig.

Skall vi ha ett europeiskt samarbete även i framtiden måste dagens EU struktureras om tämligen omgående och det börjar bli bråttom om unionen åtminstone tillfälligt skall kunna rädda det som räddas kan.

Oavsett hur Storbritannien väljer imorgon, torsdag, så kommer det EU som finns idag ha högst fem år kvar i historien innan det har förvandlats något annat. Fem år är sannolikt en aning väl objektiv uppskattning.

Brandenburger Tor, Berlinmurens fall och sovjetimperiets sammanbrott den 9 november 1989

Europeiska unionen (EU) är egentligen ingenting annat än ett imperium under uppbyggnad (utvidgning). Men ingen har någonsin lyckats bygga ett varaktigt imperium. Och sällan har väl ett imperiebygge haft sämre förutsättningar att lyckas än vad Europeiska unionen (EU) ser ut att ha idag.

Brittiska imperiet, Osmanska Riket, Romarriket,  Mongolväldet (Djingis khan), Mayariket är några historiskt kända imperier som tidigare kollapsat och därmed för alltid försvunnit från världsalltet.

   

Det senaste imperiet som föll samman var Sovjetimperiet. Vilket symboliserades på ett talande sätt av Berlinmurens fall den 9 november 1989 (bilden ovanför). 

Men mitt tips inför valet i morgon är att Storbritannien trots allt väljer att stanna kvar i EU. 

Åtminstone tillsvidare (för denna gången).