tisdag 30 januari 2018

Vecka 3 och 4 år 2018 - regn, snö, blåsande och kolfiberkomposit

15 januari, måndag morgon, Linnégatan och ca 20 m/s sydostlig vind
Vecka 3 och 4 2018 bjöd på bl a en hel del blåsande i stora delar av Europa inkluderande Sverige. Förrförra måndagen var det byig halv storm till storm i Göteborg och västkusten. Bilden är från Linnégatan tidigt på morgonen då det blåste mer än tjugo sekundmeter från sydost. 

Men det gjorde inte så mycket då jag trots allt hade medvind. Värre än blåsten i ovanstående fall var saltsörjan på trottoaren efter allt vägsalt man vräker ut över hela Göteborg om det råkar snöa någon centimeter. Plus, förstås, stora mängder sand och grus.


Vinga fyr nämnda måndag (15 januari) med upp till 28 m/s i byarna. Mer uppåt bohuskusten.

"The storm with no name" 
Under torsdgen samma vecka drabbades stora delar av Europa, ända ner till Rumänien, av en storm med orkanstyrkor som fick namnet "the storm with no name" och som klassificerades som en deadly "CODE red" storm. Ca 20 dödsfall orsakades av stormen. 

 Förra torsdagen och Cyklism à la Amsterdam i 40 sekundmeter motvind
Vindstyrkor på upp till 45 m/s uppmättes på flera platser runt om i Europa och många flygplatser, bl a Schiphol i Amsterdam, fick stängas under flera timmar då det varken gick att starta eller landa.

Mängder av träd blåste ner i bl a Holland. Att cykla var helt omöjligt - även att försöka leda cykeln innebar uppenbarligen en del svårigheter.




Apropå flyg så är det dags igen för statistik om Boeing 737:


Tabellen ovanför visar den totala försäljningen och leveranser av samtliga 737-versioner från 1968 fram till årsskiftet 2017 - 2018.

Det återstår nu bara 136 maskiner tills Boeing 737 nr 10.000 kommer att levereras. Förmodligen blir det någonstans runt den kommande påsken.

Ryanair Boeing 737-MAX-200
I och med introduktionen av 737 MAX är Boeing på väg mot ett historiskt försäljningsrekord för trafikflygplan.

Det finns fem versioner av 737 MAX  och dessa har typtilläggen -7, -200, -8, -9 samt senaste versionen 737 MAX  10 vilken lanserades i höstas.

Boeing har fått problem med att man är över-beställda (over-ordered). 737-MAX-9 är redan slutsåld trots att inte ett enda exemplar av versionen ännu har byggts och levererats.

Boeing 737 MAX 10 sägs vara det bästa konventionella trafikflygplan som har tillverkats. Längre går inte att komma betr. prestanda och kostnadseffektivitet. Med konventionell i detta fallet avses ett flygplan som är konstruerat av metall.

Boeing har byggt trafikflygplan i metall sedan 1933 (85 år) och 737 MAX-10 är det sista metallplan som bolaget kommer att bygga. Nästa trafikflygplan i the Boeing family är hemligt men ligger redan på konstruktionsbordet. Maskinen kommer att byggas av kolfiberkomposit, d v s plast, och kommer att vara i luften senast 2025.

Boeing gav en liten glimt av det nya flygplanskonceptet på en flygmässa i Paris juni 2017.

Andra tillverkare, som t ex europeiska Airbus, kommer att följa kolfibertrenden.



Först till kvarn: Norska Norwegian har redan bokat och i princip köpt det första exemplaret av Boeings nya och hemliga kolfiberflygplan.

Mer om kolfiberkomposit i senare inlägg

Produktionen av Boeing 737 skall upphöra helt 2030.


Order- och leveransläget vid årsskiftet den december 31 december 2017 för de versioner av Boeing 737 som fortfarande tillverkas. Det är i första hand fortfarande leveranser av 737-800 som prioriteras.

Enbart under årets två sista månader, nov - dec 2017, fick Boeing 252 nya orders på 737 MAX vilket ju är väldigt bra siffror.



Avslutningsvis en aktuell bild från den senaste tidens väder i Europa och den globala klimatförändringen (läs klimatkatastrofen):

Walking the dog à la Paris i torsdags
Det har regnat otroligt mycket i Europa denna höst och vinter. I bland annat Paris har det regnat mer eller mindre oavbrutet i över en månad och i lördags hade nivån i floden Seine stigit med närmare 5 meter.

fredag 12 januari 2018

2018


Så var det åter vardag igen och helgerna är över för denna gången. Jul och Nyår förflöt lugnt och fridfullt - precis som det skall vara. En fridefull jul heter det ju.

En invändningen skulle kunna vara att vi hade, och har, flera långa dygnsregn på västkusten under helgerna; Vid ett par tillfällen regnade det nästan upp till två dygn i ett sträck. Många undvek helt enkelt att vistas utomhus.

Bilden ovanför är från Julmarknaden i Haga söndagen innan julafton. Julstämning trots det vårliknande vädret. Och inget regn.



Temperaturen i Göteborg (Västra Frölunda) från Lucia och fram till den 8 januari 2018. Av och till vårväder med värmerekord dagen innan julafton.




Vinga fyr passeras





















I mellandagarna blev det åter dags för en dagstur till Danmark med Stena Danica - det var ett tag se'n sist. Det tar ca åtta timmar fram och tillbaka (Göteborg - Fredrikshavn). Väldigt avkopplande resa om man har förmågan att koppla av.

Kanske en aning för mycket passagerare åt båda hållen då Nyårsfirandet stod inför dörren. Bitande nordlig vind och regn. Däckspromenader undveks.




Apropå helgerna som just passerats: Jag har inte så många måsten men ett absolut måste i samband med jul, nyår och trettonhelgen är att dricka Svagdricka.



Svagdricka är en jäst maltdryck  med låg alkoholhalt, cirka 0,8 - 2,0 volymprocent, smaksatt med humle, sockerfri men sötad med sackarin (sackarin tas inte upp av kroppen).

Svagdricka är sedan medeltiden en Nordisk vardagsdryck och bryggdes traditionellt i hemmen. Den har med tiden även fått spridning till andra delar av Europa.

Högsäsong för svagdricka var (och är) under slåttern på sommaren och vid stora högtider som t ex  jul, nyår och påsk.

Exempelbild föreställande kvinna drickandes Mjöd under Vikingatiden (ca 750 -1050 e Kr.)
Förlagan till Svagdrickan är Mjöd som var (och är) ett honungsvin som bryggdes och dracks av vikingar i äldre tider. Det äldsta förekomsten av en mjödliknande dryck (som innehöll honung) är från Kina ca 7000 f.Kr.

I början av 1900-talet fanns ett stort antal lokala svagdricksbryggerier runt om i Sverige och konsumtionen var då ca 35 liter per år och capita. Svagdricka var året runt, särskilt i södra Sverige, en allmänt utbredd måltidsdryck.


Fram till 1970-talet tillhandahölls svagdricka i 5 liters bruna glasflaskor som leverererades i en träkagge. Kapsylen var av porslin med gummitätning. Mycket praktiskt. Flaskan och kaggen fungerade precis som dagens returglas och drickaback.

Det var vanligt och fullt normalt att barn drack svagdricka i samband med kvällsmåltider fram till 1970-talet i Sverige. Det var då inte märkvärdigare här i Sverige än att barn idag kan serveras ett glas vin till kvällsmåltiden i civiliserade länder runt Medelhavet.

Svagdricka i 1,5 liters flaska från Kopparbergs Bryggeri
Svagdricka smakar inte öl även om man kanske kan ana en antydan åt det hållet. Jag tycker att den smakar Nordisk landsbygd, medeltid samt malt och humle. Och Du gamla, Du Fria, naturligtvis.

Vodka, vatten och is
Någon undrade om man, med hänvisning till den låga alkoholhalten, kunde "förstärka" svagdrickan med starksprit. Nej, det kan man inte. Av den enkla anledningen att man då förstör smaken. Och det heter ju faktiskt svagdricka:

Däremot går det alldeles utmärkt att, t ex vid högtidliga tillfällen, ha ett glas sprit "bredvid" innehållande exempelvis:

1 del vodka
1 del vanligt vatten
1 isbit (ej nödvändigt)

En trevlig blandning där vodkan och vattnet inte påverkar smakupplevelsen av svagdrickan.

Idag återstår endast bara ett fåtal bryggerier i Sverige som brygger svagdricka och produkten är ojämnt tillgänglig i livsmedelsbutikerna. Vanligast är den i december.

Här på västkusten finns den i större Willys och Hemköp-butiker i samband med Jul och Nyår.
Ryktet säger att den även skall finnas tillgänglig året runt på ICA Maxi och COOP

Glädjande nog så börjar allt fler mindre bryggerier åter brygga svagdricka. Ett bryggeri i Hjo samt ett i Skene levererar dessutom åter drycken på 5 liters flaska i träkagge. Den säljs även i 5 liters plastdunkar.



I och med att den amerikanska coca-cola- och hamburgerkulturen fick allt större genomslag i Europa under 1960- och 70-talet blev svagdrickans betydelse alltmer tynande och så småningom ersattes den nästan av en variant som kallas Julmust

Julmust framställs av kolsyrat vatten, massor av socker, humle- och malt-arom, färgämne (sockerkulör), syra (citronsyra) samt konserveringsmedel (E 211).
Färgämnet sockerkulör är ytterligare tillsats av socker i form av karamelliserat socker.

1 glas Julmust (30 cl) innehåller mellan 8,5 - 10 sockerbitar. En vanlig Pet-flaska (1.5 liter) Julmust innehåller således ca 42 - 50 sockerbitar beroende på fabrikat.



Några månader efter julen byter Julmusten skepnad och då genom att den förses med ny etikett och istället marknadsförs under namnet Påskmust.





Julbocken i Gävle överlevde Jul och Nyår 2017! 


Förra tisdagen, den 2 januari 2018, monterades den numera världsberömda Julbocken i Gävle ner efter att ha överlevt (d v s inte bränts ner) julsäsongen 2017.

Under perioden 1966 - 2017-18 har Gävlebocken bränts ned 30 gånger före nyårsdagen. Senast 2016 då den brändes ner bara några timmar efter invigningen på första advent.

Under sammanlagt 15 år har den mot att all odds lyckats med bedriften att stå kvar intakt hela tiden ut.

Förutom bränderna har den även under några år utsatts för annan skadegörelse, stöld 1973, kollaps 1975, påkörd 1976 samt sönderslagen 1971, 1978, 1983. Jag vet inte vad det är för fel på Gävleborna men något måste det uppenbarligen vara som inte stämmer.

1971 prövade man en mindre variant av Julbocken men 1985 återgick man till det ursprungliga större formatet.


I januari 2015 gjorde Julbocken ett bejublat besök i staden Zhuhai i Kina som ligger mittemot Hongkong i Pärlflodens mynning.