Utflykt till Atlantkusten!

I sommras, närmare bestämt i mitten av juni, deltog jag i en bilutflykt till den europeiska Atlantkusten. Detta genom att åka till Kovikshamn som ligger strax söder om Tjuvkil (utmed vägen till Marstrand).

Kovikshamn ligger vid Skagerack som är en del av Nordsjön. Och Nordsjön, som i sin tur är en del av Atlanten, är ett så kallat randhav. Ett randhav är ett havsområde vid en kontinents kust som avgränsas från det öppna havet av till exempel öar eller ökedjor (i detta fallet Storbritannien samt Orkney-, Shetlands- och Färöarna). Således befann jag mej i Kovikshamn vid Atlantkusten.

Med en yta av cirka 106,4 miljoner km² är Atlanten för övrigt världens näst största ocean.

Men det räcker egentligen med att åka till Källö Knippla (norr om Öckerö) i Göteborgs norra skärgård för att uppleva Atlanten; Det är i och för sej närmare Göteborg men något mer omständigt då man måste åka med två bilfärjor.

Huvudsaken är att man befinner sej norr om latituden för Skagen vilken är N 57°45' 08". Befinner man sej istället söder om nyss nämnda latitud, t ex Öckerö, så är man vid Kattegatt vilket inte känns riktigt lika storslaget som Kovikshamn och Atlanten.

Kovikshamn, vändplatsen (i bakgrunden Atlanten)

Färdas man rakt västerut (270°) från vändplatsen i Kovikshamn passerar man efter Skagens nordspets 800 km senare städerna Aberdeen och Inverness i Skottland följt så småningom av Labrador/Newfoundland i Kanada.

Därefter förbi Anchorage, Alaska, till ön St Paul Island mitt i Berings hav (känt från trålarna i "Deadliest Catch"). Efter ryska Kamchatka passeras bland annat Novosibirsk, Sibirien och Riga i Lettland. Och slutligen, efter ett helt varv runt Jorden, anländer man åter till Kovikshamn från öster via Jordfallsbron och Kungälv.

Med bil från Göteborg tar man sej enklast till Kovikshamn via Säve på Hisingen och Kornhalls färja över Nordre Älv. Därefter åker man ca 10 km genom ett stycke svenskt kulturlandskap. Skulle man råka glömma av att svänga vänster i Kärna hamnar man istället så småningom i Tjuvkil eller Marstrand.

Kornhalls färja är en s k linfärja som drivs via en en kraftig stålvajer vilken ligger i vattnet mellan de två färjelägena. Det finns tjugoen linfärjor runtom i Sverige.

Efter allt blåsande i år så var den här junidagen för övrigt den första riktiga sommardagen på västkusten. Det var soligt, nästan varmt, och en svag sydvästlig bris svepte in från havet (från Atlanten då, alltså). Och Nordre älv, vid Kornhall, (ovanför) såg riktigt inbjudande ut.

Dagen efter återgick ordningen till det normala och det började åter blåsa friskt från nord.