2018

Så var det åter vardag igen och helgerna är över för denna gången. Jul och Nyår förflöt lugnt och fridfullt - precis som det skall vara. En fridefull jul heter det ju.

En invändningen skulle kunna vara att vi hade, och har, flera långa dygnsregn på västkusten under helgerna; Vid ett par tillfällen regnade det nästan upp till två dygn i ett sträck. Många undvek helt enkelt att vistas utomhus.

Bilden ovanför är från Julmarknaden i Haga söndagen innan julafton. Julstämning trots det vårliknande vädret. Och inget regn.

Temperaturen i Göteborg (Västra Frölunda) från Lucia och fram till den 8 januari 2018. Av och till vårväder med värmerekord dagen innan julafton.

Vinga fyr passeras

I mellandagarna blev det åter dags för en dagstur till Danmark med Stena Danica - det var ett tag se'n sist. Det tar ca åtta timmar fram och tillbaka (Göteborg - Fredrikshavn). Väldigt avkopplande resa om man har förmågan att koppla av.

Kanske en aning för mycket passagerare åt båda hållen då Nyårsfirandet stod inför dörren. Bitande nordlig vind och regn. Däckspromenader undveks.

Apropå helgerna som just passerats: Jag har inte så många måsten men ett absolut måste i samband med jul, nyår och trettonhelgen är att dricka Svagdricka.

Svagdricka är en jäst maltdryck  med låg alkoholhalt, cirka 0,8 - 2,0 volymprocent, smaksatt med humle, sockerfri men sötad med sackarin (sackarin tas inte upp av kroppen).

Svagdricka är sedan medeltiden en Nordisk vardagsdryck och bryggdes traditionellt i hemmen. Den har med tiden även fått spridning till andra delar av Europa.

Högsäsong för svagdricka var (och är) under slåttern på sommaren och vid stora högtider som t ex  jul, nyår och påsk.

Exempelbild föreställande kvinna drickandes Mjöd under Vikingatiden (ca 750 -1050 e Kr.)

Förlagan till Svagdrickan är Mjöd som var (och är) ett honungsvin som bryggdes och dracks av vikingar i äldre tider. Det äldsta förekomsten av en mjödliknande dryck (som innehöll honung) är från Kina ca 7000 f.Kr.

I början av 1900-talet fanns ett stort antal lokala svagdricksbryggerier runt om i Sverige och konsumtionen var då ca 35 liter per år och capita. Svagdricka var året runt, särskilt i södra Sverige, en allmänt utbredd måltidsdryck.

Fram till 1970-talet tillhandahölls svagdricka i 5 liters bruna glasflaskor som leverererades i en träkagge. Kapsylen var av porslin med gummitätning. Mycket praktiskt. Flaskan och kaggen fungerade precis som dagens returglas och drickaback.

Det var vanligt och fullt normalt att barn drack svagdricka i samband med kvällsmåltider fram till 1970-talet i Sverige. Det var då inte märkvärdigare här i Sverige än att barn idag kan serveras ett glas vin till kvällsmåltiden i civiliserade länder runt Medelhavet.

Svagdricka i 1,5 liters flaska från Kopparbergs Bryggeri

Svagdricka smakar inte öl även om man kanske kan ana en antydan åt det hållet. Jag tycker att den smakar Nordisk landsbygd, medeltid samt malt och humle. Och Du gamla, Du Fria, naturligtvis.

Vodka, vatten och is

Någon undrade om man, med hänvisning till den låga alkoholhalten, kunde "förstärka" svagdrickan med starksprit. Nej, det kan man inte. Av den enkla anledningen att man då förstör smaken. Och det heter ju faktiskt svagdricka:

Däremot går det alldeles utmärkt att, t ex vid högtidliga tillfällen, ha ett glas sprit "bredvid" innehållande exempelvis:

1 del vodka
1 del vanligt vatten
1 isbit (ej nödvändigt)

En trevlig blandning där vodkan och vattnet inte påverkar smakupplevelsen av svagdrickan.

Idag återstår endast bara ett fåtal bryggerier i Sverige som brygger svagdricka och produkten är ojämnt tillgänglig i livsmedelsbutikerna. Vanligast är den i december.

Här på västkusten finns den i större Willys och Hemköp-butiker i samband med Jul och Nyår.
Ryktet säger att den även skall finnas tillgänglig året runt på ICA Maxi och COOP

Glädjande nog så börjar allt fler mindre bryggerier åter brygga svagdricka. Ett bryggeri i Hjo samt ett i Skene levererar dessutom åter drycken på 5 liters flaska i träkagge. Den säljs även i 5 liters plastdunkar.

I och med att den amerikanska coca-cola- och hamburgerkulturen fick allt större genomslag i Europa under 1960- och 70-talet blev svagdrickans betydelse alltmer tynande och så småningom ersattes den nästan av en variant som kallas Julmust. 

Julmust framställs av kolsyrat vatten, massor av socker, humle- och malt-arom, färgämne (sockerkulör), syra (citronsyra) samt konserveringsmedel (E 211).

Färgämnet sockerkulör är ytterligare tillsats av socker i form av karamelliserat socker.

1 glas Julmust (30 cl) innehåller mellan 8,5 - 10 sockerbitar. En vanlig Pet-flaska (1.5 liter) Julmust innehåller således ca 42 - 50 sockerbitar beroende på fabrikat.

Några månader efter julen byter Julmusten skepnad och då genom att den förses med ny etikett och istället marknadsförs under namnet Påskmust.

Julbocken i Gävle överlevde Jul och Nyår 2017! 

Förra tisdagen, den 2 januari 2018, monterades den numera världsberömda Julbocken i Gävle ner efter att ha överlevt (d v s inte bränts ner) julsäsongen 2017.

Under perioden 1966 - 2017-18 har Gävlebocken bränts ned 30 gånger före nyårsdagen. Senast 2016 då den brändes ner bara några timmar efter invigningen på första advent.

Under sammanlagt 15 år har den mot att all odds lyckats med bedriften att stå kvar intakt hela tiden ut.

Förutom bränderna har den även under några år utsatts för annan skadegörelse, stöld 1973, kollaps 1975, påkörd 1976 samt sönderslagen 1971, 1978, 1983. Jag vet inte vad det är för fel på Gävleborna men något måste det uppenbarligen vara som inte stämmer.

1971 prövade man en mindre variant av Julbocken men 1985 återgick man till det ursprungliga större formatet.

I januari 2015 gjorde Julbocken ett bejublat besök i staden Zhuhai i Kina som ligger mittemot Hongkong i Pärlflodens mynning.