(Detta är andra delen av inlägget 737 fyller 50 och får snart sitt tiotusende syskon)
|
En Boeing 737-100 på finalen inför landning |
Original Generation: 737-100 och -200 (1967 - 1988)
Classic Generation: 737-300, -400, och -500 (1983 - 1999)
Next Generation: 737-600, -700, -800, -900 samt nya -MAX (1998 - )
Förra delen om Boeing 737 handlade främst om hur Boeing började studera olika koncept för ett kortdistansplan. Och helt enkelt valde att konstruera en markant förkortad version av befintliga långdistansmaskinen Boeing 707 från 1957. Ett koncept som med åren visat sig vara genialiskt.
Resultatet blev 737-100 och -200 som tillverkades mellan 1967 - 1988 och utgjorde Original Generation i vad som benämns the Boeing 737 family.
En av dåvarande norska Braathens 22 stycken 737-200 |
Som nämndes inledningsvis har Boeing 737 hunnit genomgå tre generationsväxlingar från 1967 och fram till idag. En av anledningarna till detta är att 737 följt och anpassats till den snabba tekniska utvecklingen inom t ex avionik, aerodynamik, effektivare motorer etc. sedan slutet av 1960-talet
Boeing 737 (Boeings Baby Jet) växer till sig
Nedanför följer ritningar vilka visar 737s utveckling från 1967 fram till idag, 2017. Den översta ritningen, i rött, visar Boeing 707 som 737 utvecklades från.
Några övergångsmodeller har uteslutits (-500, -600 och -700) då ritningarna främst avser att visa hur 737 via olika versioner vuxit på längden under 50 år.
Några övergångsmodeller har uteslutits (-500, -600 och -700) då ritningarna främst avser att visa hur 737 via olika versioner vuxit på längden under 50 år.
Efter framgångarna med 737-100 och -200 (Original Generation) ville Boeing öka maskinens kapacitet och prestanda. Detta samtidigt som man ville behålla likheten så mycket som möjligt med den ursprungliga 737-versionen.
Därför började man 1979 arbetet med att planera nästa generation av 737.
Efter några års konstruerande blev det således dags för generationsväxling från Original till Classic Generation i och med att 737-300 lyfte för första gången den 24 februari 1984 och sattes in i kommersiell trafik senare samma år.
CFM56 high-bypass turbofan |
Den största skillnaden med den nya generationens 737 är att man övergav de tidigare cigarrformade JT8D low-bypass motorerna och istället gick över till CFM56 high-bypass turbofan (dubbelströmsmotorer). De nya motorerna innebar betydligt bättre bränsleekonomi och minskat buller.
Motorerna började utvecklas redan under 1970-talet av jetmotortillverkaren CFM International som är ett joint venture mellan amerikanska General Electric Aviation och franska Safran Aircraft Engines (tidigare SNECMA).
Det fransk-amerikanska motorsamarbetet kom igång i samband med ett handelsavtal som bland annat förenklade exportlicenser mellan USA och Frankrike. Detta efter ett möte mellan presidenterna Nixon, USA och Pompidou, Frankrike den 31 maj 1973 i Reykjavik på Island.
Nixon och Pompidou på Island |
Med mer än 31.000 tillverkade enheter under fyra decennier är CFM56-motorn idag historiens mest sålda jetmotor och används för närvarande av mer än 570 flygbolag. CFM International har idag dessutom, juli 2017, en backlog (inneliggande orders) på ytterligare mer än 3.000 CFM56-motorer.
Delta Airlines Douglas DC-8 Super 70 med fyra CFM56-motorer |
CFM56-motorer används även av t ex McDonnell Douglas DC-8 Super 70, Boeing KC-135R Stratotanker samt bl a flera versioner av europeiska Airbus.
En annan stor skillnad i samband med generationsväxlingen var att 737s majestätiska fena fick sin något victorianskt utformade framkant ersatt med räta linjer som fortsättningsvis är standard för 737. Därmed blev fenan tidlös samt även enklare att bygga.
Scandinavian Airlines 737-400 med CFM56-motorer och den nya tidlösa fenan |
737-300 följdes av versionerna -400 (1988) samt -500 (1989). Sammanlagt tillverkades 1.988 exemplar mellan 1981 - 2000 av de tre 737-versionerna som utgjorde Classic Generation.
Israeliska El Als Boeing 747-400 (wide-body med sätesarrangemang 3-4-3) i jämförelse med den
betydligt mindre El Als Boeing 737-500 (narrow-body med sätesarrangemang 3-3)
|
En detalj som jag glömt nämna tidigare är att 737 är ett flygplan av s k narrow-body-typ. Vilket innebär att maskinen har sex säten i bredd, en mittgång och en flygkropp som har mindre diameter än fyra meter.
Motsatsen är ett flygplan av wide-body-typ och har minst sju säten i bredd, två mittgångar och en flygkropp överstigande fem meter i diameter.
Detta var del 2 och allt om Boeing 737 för denna gången och handlade mest om åren mellan 1983–1999 och versionerna 737-300, -400, samt -500 vilka utgjorde generation Classic.
=================
Nästa del handlar om 737s nutid och framtid och benämns NG (Next Generation) och domineras av 737 MAX som under våren och sommaren 2017 börjat levereras ut till kunder runt om i världen.
Avslutningsvis senaste 737 MAX -nytt:
För tre veckor sedan, den 29 juni, fick norska Norwegian ta emot världens andra leverade exemplar av 737 MAX.
(Först ut med 737 MAX i trafik blev Malaysiska Malindo Air i maj tidigare i år).
Norwegian Boeing 737 MAX med namnet Sir Freddie Laker drar på full gas i Renton, Seattle, USA den 29 juni inför den långa leveransflygningen hem till Europa.
Norwegian är för närvarande världens snabbast växande flygbolag. Det norska flygbolaget har köpt 108 stycken 737 MAX och har option (förköpsrätt) på ytterligare 92 maskiner. Tillsammans med bolagets beställning av 22 stycken Boeing 787 Dreamliner är detta den största ordern i Boeings historia.
Sir Freddie Laker |
Norwegian döper sina flygplan efter historiska personer som i positiv bemärkelse blivit kända av den ena eller andra orsaken. Personen ifråga får även pryda flygplanets fena med sitt porträtt. Vilket i detta fall då alltså blev pionjären, engelsmannen och flygentusiasten Freddie Laker som är det europeiska lågprisflygets fader (Laker Airways).
Trevligt och välförtjänt att Freddie Laker (1922 - 2006) hedras av Norwegian på detta sätt.
För sina insatser inom speciellt lågprisflyget blev han adlad av drottning Elizabeth II våren 1978.
Sir Freddie Laker, då alltså.