Den nya Hisingsbron

Detta är nya Hisingsbron vilken kommer att bli Göteborgs nya broförbindelse över Göta Älv. Den gamla bron, Göta Älvbron, syns i bakgrunden med sitt manövertorn bakom och mellan den nya brons pyloner. 

Göta Älvbron kommer att rivas i och med att den nya Hisingsbron invigs 2021.

Nya Hisingsbron är en så kallad lyftbro där hela brobanan lyfts upp vertikalt mellan pylonerna för att låta fartyg passera.

En lyftbro är oftast en förvånansvärt enkel och energisnål konstruktion där själva brobanans lyftanordning i princip använder motvikter som en slags drivkälla.

Pylonerna (de fyra tornen på bilden) är tillverkade i Spanien och därefter transporterade med fartyg till Göteborg. De monterades ihop i somras (augusti) med Hisingsbrons redan mer eller mindre färdigbyggda delar.

Nackdelen med en lyftbro är att, till skillnad från andra typer av öppningsbara broar, den segelfria höjden begränsas av lyfthöjden, som för Hisingsbron endast är 12 meter, .

Att jämföras med Göta Älvbron som med nedfälld klaff  har en segelfri höjd av 18 meter.

En av många tidningsrubriker i samband med projekteringen av nya Hisingsbron

Den nya Hisingsbrons konstruktion har orsakat en del rabalder i form av debattinlägg på ledarsidor, ifrågasättanden samt irritation från olika instanser och myndigheter. Inte minst från till exempel Sjöfartsverket. 

Bland annat så har intelligensen och logiken med hänvisning till bland annat Hisingsbrons låga segelfria höjd ifrågasatts.

I sammanhanget kan nämnas att intelligens och logik inte alltid är det man i första hand associerar med Göteborgs kommunstyrelse och dess politiskt tillsatta medlemmar samt beslutsfattare.

(Snarare tvärtom, enligt många)

Rubrik från radio P4 Göteborgs webbsida

Sjöfartsverkets farhågor beträffande den segelfria höjden besannades tämligen omgående. Detta då en fritidsbåt redan första veckan i september var nära att knäcka masten i ett försök att passera under den nya bron.

Trots att brobanan var upphissad felbedömde rorsman förmodligen höjden vilket således oundvikligen resulterade i en kollision med bron.  

- Det här är inte sista gången detta sker, konstaterade Skanskas projektledare Peo Halvarsson framsynt i en kommentar till lokalradiostationen P4 Göteborg.

(Farleden genom Göteborg är stängd sedan juli 2020 och det råder totalt förbud mot att passera mellan pylonerna under brobanan)

(Den stad som har flest antal broar i världen är tyska Hamburg som har ca 2.500 broar. 

Hamburg har således mer broar än Amsterdam, London och Venedig tillsammans)

Sommartider, Våghuset och vecka 37

Förra inlägget (om bl a Team 50) avslutades hoppfullt med att vädret snabbt skulle bli mer höstlikt och att alla vi autumn-lovers äntligen kunde se fram mot flera härliga höstoväder på gång in från väst. Samt att sommaren skulle vara över för den här gången.

Ovanstående grundat på prognoser från flera europeiska väderinstitut.

Prognoserna slog helt fel och vädret blev istället mer eller mindre högsommarbetonat med några kortvariga enstaka undantag i form av kallfrontspassager. 

Och sommaren skall bestå under innevarande vecka men med mycket blåsande. Och till helgen antyds från meteorologiskt håll "ostadigt väder med risk för skurar" (till skillnad mot tidigare löften om atlantiska höstoväder).

Bilden ovanför tog jag i fredags som således var en av ovan nämnda soliga sommardagar. Bygget i mitten är det blivande Våghuset och kan betraktas som nya Masthuggskajens första byggnad. 

Nederdelen av kranen till vänster i bild är samma kran som förekom i (förrförra) inlägget om nytt landmärke i Linnéstaden.

Våghuset (pressbild)

Våghuset är en grotesk osymmetrisk byggnad med förlegad fasad av spegelglas som närmast för tankarna till smaklös och vad som då benämndes "modern arkitektur" från 1970- och 80-talet. 

Byggnaden är under uppförande på Masthamnsgatan alldeles till vänster om Folkets Hus vid Järntorgets nordvästra hörn.

Ett med tanke på omgivningen utmärkt exempel på effektsökeri samt vad som menas med malplacerad arkitektur.